En hjärnas bekännelser ? en krönika om att det är mycket nu!

Hej du! Det här är din hjärna som pratar. Hör du mig? Är det mycket nu? Rusar livet på? Ett jäkla tempo på jobbet, på helgerna, på det mesta. Ändå står det stora ?projektet?, livet, och stampar om du frågar mig.
Jag vill bara berätta att jag är redo att köra dem igen om du vill. Jag kan ljuga igen, jag är bra på det! Innan vi gör det vill jag bara kolla med dig att du fattar att det är lögner, för det gör du väl? Jag menar, det är ju en sak att du och jag skarvar lite inför andra för att få lite tillfällig sinnesro, men om det är så att jag ljuger så att du går på det så är vi illa ute.
För sanningen är att det finns inget du och jag inte klarar av om vi bara bestämmer oss. Sanningen är att det aldrig har vart bättre förutsättningar än just nu och att idag är den självklara dagen att bryta mönster och ta nya steg trots att det är mycket nu. Det kommer alltid att vara ?mycket nu? om inte du och jag skapar ett trendbrott. Ett trendbrott där vi prioriterar våra drömmar!
Kanske har det gått så långt att vi istället för att uppfylla våra drömmar bara slutat drömma?
För att det är säkrare så. För att det är säkrare att säga att det är svårt att veta vad man vill här i livet, än att prata om sanningen. För sanningen är ju så; att ?önska sig saker? är en muskel att träna, att sedan hålla den passionen levande är en annan muskel och att slutligen gå fullt ut för att även få det är en tredje muskel.
Om vi är överens om detta så hoppas jag att vi även är överens om att det inte är hemma i soffan eller vid skrivbordet på jobbet som vi kommer träna de musklerna. Muskler byggs på gymmet, i löparspåret, i simbassängen, på plan ? inte på läktaren!
Jag fattar, det är mycket nu och dessutom är vi lite förkylda. Kalenderinbjudningarna står som spön i backen och att-göra-uppgifterna står oss upp i halsen. Tiden rusar och du känner inte att vi har tid för sånt här just nu. Jag fattar att det känns så, men som din hjärna gör jag inte mitt jobb och om jag inte vågar stå upp för att det inte är sant att ?för varje år som går, går det fortare?. Det bara verkar så för att vi allt mer sällan går ned på vår egen plan och ger järnet för att vinna våra matcher längre.
Vi kan göra den här hösten till ett riktigt mästerverk om vi bara du vågar känna lite nytt och jag vågar tänka lite nytt. För med nya tankar och nya känslor kommer nya aktioner och med nya aktioner kommer nya resultat!
Så, vad säger du? Vill du att jag skall ljuga en gång till eller är du redan för att prioritera oss, gå på risk, gå fullt ut och ha kul? Jag är din hjärna, du kan lita på att jag kommer att lista ut det vi behöver lista ut! Jag är redo, laddad och sugen!
Vill du vara med, hjärtat?